En orättfärdig värld

Vi lever i en orättvis, ohållbar och orimlig värld. I enlighet med det kapitalistiska systemets
logik vidgas klyftorna både inom och mellan länder. Naturresurser plundras och miljön förstörs. Krig och förtryck medför ofattbara lidanden. Kapitalismen har alltid varit gränsöverskridande. Dagens pågående internationalisering innebär såtillvida inget nytt. Samtidigt blir vissa nya drag allt tydligare.

Kapitalmarknader, kreditvolymer och alltmer spekulativa verksamheter har ökat enormt. De finansiella kriserna tenderar att bli djupare och mer spridda. Privatisering av offentliga funktioner skärper fattigdom och social obalans. USA och EU söker med en nykolonial politik och hot om repressalier motarbeta utvecklingsländernas strävan att skapa ekonomisk och politisk självständighet.

Arbetarrörelsen i industriländerna genomdrev under perioden 1950-1980 viktiga reformer av de
sociala trygghets- och välfärdssystemen. Under den följande perioden har kapitalet ideologiskt och politiskt återerövrat den politiska dagordningen. Reformerna har urholkats i och med att maktförhållandet arbete-kapital förskjutits. Arbetarpartierna i väst har accepterat delar av den nyliberala agendan och dess ekonomiska politik. 

Nyliberal och nykolonial politik har ökat fattigdom, hunger och exploatering av resurser i
världen. Kvinnorna är de stora förlorarna i denna process. De utför två tredje delar av arbetet i
världen men får en tiondel av inkomsterna och äger bara en hundradel av världens samlade
tillgångar. Avreglering och privatisering drabbar i särskilt hög grad kvinnor och barn genom
att skada lokala näringar, skolor och hälsovård.

I krisens spår växer religiöst reaktionära strömningar som hotar kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter. Kapitalismens profitjakt hotar det ekologiska systemet och förhindrar en rättvis fördelning av
och ansvarig hushållning med jordens resurser. USA och EU åsidosätter folkrätten. De har trängt FN:s fredsroll åt sidan och gjort dess sidoorgan till bastioner för nyliberal politik. USA och NATO tar sig rätt att ingripa militärt utan FN:s godkännande.

Över hela världen växer dock motståndet, protesterna och rörelserna för global rättvisa. I ett
ökat antal länder har politiska krafter fått inflytande och utvecklar motstånd mot den rådande
världsordningen. Det folkliga motståndet mot rovdrift på natur och mänskor växer. Det är
vänsterns stora utmaning att samla och organisera alla de människor som är övertygade om att
en rättvis värld är möjlig.

Ett jämlikt och rättvist samhälle är möjligt om vi börjar med att rösta bort alliansen i höst!

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s