Galenskap om marginalskatten ….. igen!

Allt är marginalskattens fel säger borgarna…det har vi hört förut. Är det fel att de med högsta inkomsten betalar mer än de med den lägsta, nej absolut det är helt rätt!  det är solidariskt! det är medmänskligt!  det är humant!

Lögn, förbannad lögn och statistik.

Läs Olof Hugo :

I dagens DN hade på något sätt ett ledarinlägg av Johan Schück lyckats slinka in i ekonomidelen.

Schück upprepar ett antal politiska ståndpunkter runt marginalskatten för höginkomsttagare som om de skulle vara naturliga ekonomiska slutsatser. Mycket är egna slutsatser från den nyligen släppta ESO-rapporten (som vi kommenterat här).

En klassisk debatteknik inom borgerligheten är att fokusera på marginalskatten (skattesatsen på den sist intjänade kronan) istället för den effektiva skattesatsen (vad man faktiskt betalar). Eftersom marginalskatten alltid är högre än vad man i praktiken betalar i skatt så kan man på detta sättet ge ett överdrivet intryck av storleken på skatteuttaget. I artikeln så är som vanligt den här distinktionen inte helt klar. T.ex. rubriken ”höga inkomster går till två tredjedelar i skatt” leder garanterat en stor skara läsare till att tro att höginkomsttagare betalar två tredjedelar av sin inkomst i skatt när detta bara gäller de sista kronorna.

Vidare skriver Schück att utbildningspremien (dvs den ekonomiska avkastningen av utbildning) i Sverige är en av de lägsta i världen vilket han delvis beskyller värnskatten för. Detta gör enligt Schück att det inte är attraktivt för unga människor att utbilda sig. Enligt UNESCO så är det bara Australien och Storbritannien av OECD-länderna som har en längre förväntad utbildningstid för sin befolkning än Sverige (och då har båda länderna en kortare förväntad studietid vid Universitet och Högskola). Beroende på hur man räknar så befinner sig alltså Sverige i den absoluta toppen när det gäller antalet studieår. Dels är det självklart att utbildningspremien faller med antalet utbildade – länder som har riktigt hög utbildningspremie är länder med utbredd fattigdom och analfabetism. Samtidigt verkar det uppenbarligen inte vara något problem för svenska universitet att rekrytera studenter. Särskilt inte till de utbildningar som leder till löner över 44391 kr/månaden – gränsen för att betala värnskatt.

En mindre detalj men ändock inte ointressant är att Schück skriver att de som betalar såväl den statliga inkomstskatten redan möter en genomsnittliga kommunalskatt på 31,5 %. Det är sant att den genomsnittliga kommunalskatten är 31,56 % men de kommuner som drar upp snittet har en klart lägre andel invånare som betalar statlig inkomstskatt. De flesta som betalar statlig skatt bor istället i kommuner som Vellinge, Danderyd eller Stockholm med en mycket lägre kommunalskatt (28,89%, 29,3% respektive 29,58%). En genomsnittlig krona som beskattas med statlig inkomstskatt har alltså i själva verket beskattats med en kommunalskatt som är drygt 1 % (1,08 enligt mina beräkningar med SCB:s inkomststatistik) lägre än genomsnittet.

Slutligen beskriver Schück det som en seger att återigen använda dynamiska effekter som argument för skatteförändringar. Enligt ESO-rapporten skulle nämligen skattuttaget öka om man tog bort värnskatten. Eftersom man aldrig helt och fullt kan utvärdera storleken av dynamiska effekter så känns det som man verkligen ska vara försiktig med att använda det som slagträ i debatten.

Självklart ska vi inte ha högre skatter än vi behöver och det finns säkert skäl att hålla nere marginalskatterna men då får man faktiskt argumentera bättre.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Galenskap om marginalskatten ….. igen!

  1. ThomasWu skriver:

    Det är en intressant övning att faktiskt räkna på hur mycket skatt du betalar. På riktigt.Utgå från din bruttolön. Sen lägger du på 31% i arbetsgivaravgift, det är ju en skatt som din arbetsgivare betalar in för dig.Din löneskatt ser du ju på din lönesedel.Sen får du och kika på dina räkningar och räkna ihop elskatt, fastighetsskatt, bensinskatt osv.Avslutningsvis lägger du till 25% av din nettolön som går till moms. Låt oss utgå ifrån att du konsumerar hela din nettolön.Nu summerar du alla de olika skatterna och jämför med din bruttolön.Berätta gärna vilket skattetryck du sedan har.

    • Civilisten skriver:

      Mer intressant är att se vart skattepengarna går till.. ..att se vad just jag betalar i skatt är att endast se till mig själv

  2. Vajra skriver:

    Japp Thomas, det är skatt på skatt, först betala skatt på bruttolönen sedan på din nettoinkomst, för du kan knappast dra av momsen på allt du köper på dina nettopengar.EN annan fråga varför skall höginkomst tagare betala mer än låginkomsttagare?Med samma skattesats så betalar ändå höginkomst tagaren ett högre belopp till staten, varför skall dem betala ännu mer?Att ta från dem rika och ge till dem fattiga, det blir inte rättvist, det kallas stöld eller man tvingar rika att skänka sina pengar om dem får en högre skattesats, inte undra på dem flyr landet.Som civilisten säger om vart går skattepengarna till, ja varför skriver man inte på ett stort ark hur fördelningspolitiken ser ut? så man kan följa upp vart stålarna tar vägen.Sedan kan man titta vidare på statliga verks enorma vinster, och fråga varför får vi aldrig ta del av dem?vidare frågar jag mig på punktskatter, räcker inte dessa till dess ändamål? för det uppfinns hela tiden nya skatter och avgifter av skatteverket?Jag ser det som att vi har noll koll, vi borde göra research, och ställa dessa frågor inte lyssna på deras fokus nu inför valtider, som högre skatt eller lägre skatt, mer bidrag, nej lägre bidrag etc…Jag känner att det blir avledningsmanöver från verkligt viktiga frågor, som gäller vår grundläggande frihet.

  3. ThomasWu skriver:

    Men din privatekonomi är väl ändå rätt intressant? För dig själv? Eller??

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s