Myterna om sjukförsäkringen → Regeringens bluff!

Mytomaner eller varför lögnerna fortsätter

Inlägget hämtat här De tystas röst

---

Det finns ett antal myter om den svenska sjukförsäkringen. De florerar fortfarande och lever sitt eget liv; bland politiker och opinionsbildare, i tidningsartiklar och på bloggar, i samtal, diskussioner och kommentarer, i vardagen och på nätet. Det finns bara ett sätt att stoppa mytbildning – det är att dra fram myterna i ljuset, analysera dem och slå hål på dem en efter en med fakta.

Syftet med detta dokument är att bemöta myterna om den svenska sjukförsäkringen. Dokumentet har sammanställts i samarbete med andra och kommer att uppdateras löpande; vi hoppas att det är till hjälp för er som är intresserade av eller engagerar er i sjukförsäkringsfrågan.
Dokumentet och innehållet är allmän egendom och är därmed helt tillåtet att kopiera, sprida och återpublicera.

Myterna om sjukförsäkringen:

1. ”Världens friskaste folk samtidigt som världens mest sjukskrivna.”
2. ”Sverige hade en halv miljon förtidspensionärer.”
3. ”Förr förtidspensionerades 140 personer om dagen.”
4. ”Sjukförsäkringen kostade för mycket.”
5. ”Det fuskades mycket med sjukförsäkringen.”
6. ”Utförsäkrade återvänder till jobb.”
7. “Ersättning från sjukförsäkringen är bidrag.”

1. ”Världens friskaste folk samtidigt som världens mest sjukskrivna.”

Världens friskaste? Världens mest sjukskrivna? Eller varken eller?

Två påståenden i ett, varianter finns.
Källhänvisningar utelämnas i stort sett alltid.

Vem har sagt det?
Fredrik Reinfeldt (m), Göran Hägglund (kd), Ulf Kristersson (m), Cristina Husmark Pehrsson (m), Gunnar Axén (m), Hanne Kjöller (DN) m.fl.

”Friskaste” verkar man basera på medellivslängd/mortalitet vilket är en bristfällig måttstock; bara för att en person lever länge betyder inte detta att personen har haft ett liv fritt från sjukdom – det indikerar snarare att välfärdssamhället har fungerat väl. För övrigt har Sverige inte heller högst medellivslängd i världen. Vidare haltar jämförelsen med andra länder eftersom man inte preciserar vad man menar med ”friskaste”; tas det t.ex. hänsyn till psykiska sjukdomar såväl som fysiska, arbetsskador, trafikskador och funktionshinder? En undersökning visar att 39 procent av sjukfrånvarande svenskar anger psykiska problem som huvudorsak till sjukfrånvaron. Danmark toppar listan med 48 procent och därefter följer Schweiz med 42 procent (OECD, 2010).

”Mest sjukskrivna” verkar man basera på antalet människor som fick någon ersättning från Försäkringskassan utan att ta hänsyn till skillnader som deltids-, korttids- och långtidssjukskrivningar. Jämförelsen med andra länder haltar av flera olika anledningar, t.ex. ojämförbara sjukförsäkringssystem, varierande redovisning av sjuktal, varierande sysselsättningsandel och varierande antal yrkesverksamma kvinnor i olika länder.

Rekommenderat:

• Hög svensk sjukfrånvaro en myt (Björn Johnson, Sydsvenskan, 2010)
• Myter och felaktig statistik bakom nya sjukregler (Östersunds-Posten, 2010)
• Missvisande mediebilder om den höga sjukfrånvaron (Björn Johnson, DN, 2010)
• Myten om “världens mest sjukfrånvarande folk” saknar vetenskapligt stöd (Utredarna, 2010)
• Regeringens utredare: Svenska regler är extremt hårda (Östersunds-Posten, 2009)
• Statistiken överdriver svensk sjukfrånvaro (SvD, 2003)
• Sjukfrånvaron har inte ökat på femton år (DN, 2003)

2. ”Sverige hade en halv miljon förtidspensionärer.”

Finn felen! I dessa fyra meningar hittar vi sex fel – hur många hittar du? (Källa: Fredrik Reinfeldt (m) och Cristina Husmark Pehrsson (m), DN Debatt 2010)

Två påståenden i ett, varianter finns.
Källhänvisningar utelämnas i stort sett alltid.

Vem har sagt det?
Fredrik Reinfeldt (m), Ulf Kristersson (m), Ulf Nilsson (fp), Birgitta Sellén(c), Göran Hägglund (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Per Schlingmann (m), Hanne Kjöller (DN) m.fl.

Siffran syftar på antalet personer med sjukersättning (med eller utan tidsgräns) eller tidsbegränsad aktivitetsersättning på 25-100 procent. I siffran inkluderas alltså de som arbetade upp till 75 procent, och det har dessutom hävdats att dessa ”förtidspensionerades bort från arbetsmarknaden”.

Det första problemet är att ”förtidspension” avskaffades redan 2003 och idag heter det sjukersättning och inget annat. Det andra problemet är att siffran 500 000 inte stämmer. Som mest har vi i Sverige haft 329 789 personer med full sjukersättning utan tidsgräns (2004) och 2008 var siffran 308 008 (Källa: Försäkringskassan). Det är missvisande att kategorisera de som arbetar deltid upp till 75 procent som förtidspensionärer.

En variant är uttrycket ”750 000 sjukskrivna och förtidspensionerade” (se t.ex. Alliansens Vitbok, 2010). I detta påstående syftar man på ”en halv miljon förtidspensionärer” och lägger till långtidssjukskrivna för vilka ersättningarna var 25-100 procent. Många av dessa arbetade och en del hade t.ex. tidsbegränsad sjukersättning på 25 procent.

Rekommenderat:

• Myter om sjukförsäkringen (Nätverk för sjuka, MyNewsdesk, 2010)
• Vi hade 750 000 när jag tillträdde som statsminister som var långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade…(Sveriges Radios valbevakning 2010)

3. ”Förr förtidspensionerades 140 personer om dagen.”

Det är något som inte stämmer här…

Två påståenden i ett, varianter finns.
Källhänvisningar utelämnas i stort sett alltid.

Vem har sagt det?
Fredrik Reinfeldt (m), Jan Björklund (fp), Maud Olofsson (c), Göran Hägglund (kd), Per Schlingmann (m), Tomas Tobé (m), Finn Bengtsson(m), Cristina Husmark Pehrsson (m), Sven Otto Littorin (m) m.fl.

Socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén (m) slog förmodligen något slags rekord 2008; i ett riksdagsanförande nämnde han inte bara ”140 personer om dagen”, han nämnde dessutom ”förtidspension” hela 44 gånger i samma anförande.

Det första problemet är att ”förtidspension” avskaffades redan 2003 och idag heter det sjukersättning och inget annat. Det andra problemet är att siffran 140 inte stämmer. Siffran är uträknad för åren 1998-2006, men sanningen är att mellan dessa år förtidspensionerades 51 personer om dagen, d.v.s. nybeviljade hela förtidspensioner/permanenta sjukersättningar (Källa: Försäkringskassan).

I begreppet ”förtidspension” buntar man ihop alla de människor som hade tidsbegränsad eller varaktig sjukersättning på del- eller heltid. Uttrycket är alltså missvisande bl.a. eftersom deltidsarbetande ingår i siffrorna. Med detta sätt att tala och räkna kallades t.ex. en person förtidspensionerad även om denne arbetade 75 procent med 25 procent tidsbegränsad sjukersättning.

Siffran 140 verkar nu ha slutat användas och ersatts med ”personer per år” – och med summor som verkar växla beroende på både månad och humör. Låt oss ta fram förstoringsglaset och se vad socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (m) har sagt;

• ”Upp till 70 000 människor om året förtidspensionerades…” (DN, Regeringskansliet, nov 2010)
  Detta motsvarar 192 personer per dag.
• ”…vi förtidspensionerade 50 000 personer varje år i Sverige” (Riksdagsdebatt, dec 2010)
  Detta motsvarar 137 personer per dag.
• ”När man förtidspensionerade 73 000 personer varje år…” (Kommunalarbetaren, jan 2011)
  Detta motsvarar 200 personer per dag.

Socialförsäkringsministerns förstoringsglas verkar onekligen få vissa utvalda saker att se ännu större ut än de var från början; 140 personer per dag har nu blivit upp till 200. Den korrekta siffran var alltså 51 per dag, vilket motsvarar 18 615 per år.

Göran Hägglund (kd) råkade i en direktsändning 2010 göra en komisk underskattning när han istället använde siffran 141 personer i veckan. Det är dock förståeligt; när felaktiga siffror slängs hit och dit i debatten blir det ganska förvirrande till slut.

Rekommenderat:

• Ministerns kreativa bokföring framstår som stötande (Björn Johnson, Malin Junestav, DN, 2010)
• Försäkringskassan bekräftar att regeringen ljuger (Slussa, MyNewsdesk, 2010)
• Myter om sjukförsäkringen (Nätverk för sjuka, MyNewsdesk, 2010)

Sjukförsäkringen har gått med vinst sedan 2003. (Bild: Martin Olsson)

4. ”Sjukförsäkringen kostade för mycket.”

Åsikt utan kvantitativa eller kvalitativa jämförelser.
Källhänvisningar utelämnas oftast.

Sjukförsäkringssystemet har gått med vinst sedan 2003.

• Överskottet i sjukförsäkringen 2003-2009 var 70 miljarder kronor.
• Överskottet 2010-2014 beräknas till 63 miljarder kronor.

F.d. socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) berättade 2007 att de nya sjukförsäkringsreglerna skulle finansiera jobbskatteavdragen. Så har också skett; idag utförsäkras sjuka och får mindre eller ingen ersättning alls. Via statskassan slussas alltså idag pengar över från sjuka behövande människor till friska arbetande människor – detta är ett av fundamenten i Alliansens s.k. ”arbetslinje”.

Rekommenderat:

• Kritiker: Staten bryter mot lagen (Håkan Svärdman, Folksam, SVT 2010)
• Socialförsäkringen i siffror 2010, sid 13 (Försäkringskassan, 2010)
• Myt att sjukskrivna kostar för mycket (Johan Ehrenberg, Sten Ljunggren, Expressen, 2009)
• Arbetslöshet, sjukdom och döden – goda inkomstkällor för svenska staten (Folksam, 2008)
• ”Sedan fem år tillbaka har sjukförsäkringen varit överfinansierad” (Sture Nordh, TCO, 2008)

5. ”Det fuskades mycket med sjukförsäkringen.”

”Jag har en en granne som går och handlar…” (tissel, tassel)

Antagande som fått karaktären av en vandringssägen.
Källhänvisningar utelämnas i stort sett alltid.

Sjukförsäkringsfusket tål att jämföras med skattefusket.
Siffror från 2009:

• 0,04 procent av alla bruttoutbetalningar inom socialförsäkringssystemet var fusk.
• 1,3 procent av alla fuskutredningar ledde till dom eller strafföreläggande.
• 193 miljoner kronor var fusk (totalt krävdes 354 miljoner tillbaka).
• 133 miljarder kronor (133 000 miljoner) beräknas skattefelet vara årligen.
  (Källor: Försäkringskassan, Skatteverket, Dagens Arena, 2010)

Fusket i sjukförsäkringen har visat sig vara mycket litet. Vad som är betydligt allvarligare är den misstänksamhet, missunnsamhet och avundsjuka som följt i spåren av sjukförsäkringsdebatten. Vi har sett detta frodas på tidningars ledarsidor, vi har läst det i kommentarer till artiklar och på bloggar och vi har hört det i vardagen.

Ett fenomen är personer – oftast anonyma – som berättar om grannar eller vänner som ”rastar hunden”, ”går i trädgården” eller ”handlar mat”. Vad dessa vardagsanalytiker missar är att besvären av en sjukdom kan gå upp och ned och att t.ex. psykiska sjukdomar inte nödvändigtvis syns på utsidan.

Rekommenderat:

• Inte ett fuskande folk (ETC, 2011)
• Helt sjukt om fusk och fel (Dagens Arena & Dagens Arbete, 3 sidor, 2010)
• Det ”omfattande” fusket: 0,04 procent (Dagens Arena, 2010)
• Det stora fusket var i själva verket hög arbetsmoral (Dagens Arena, 2010)
• Regeringen räknade med miljarder i fusk (Dagens Arena, 2010)
• Regeringen räknade med att spara miljarder (Dagens Arbete, 2010)
• De bluffar om fusket (Petter Larsson, Aftonbladet, 2007)

Det verkar vara en hel del rundgång i systemet…

6. ”Utförsäkrade återvänder till jobb.”

Antagande utan kvalitativa eller kvantitativa jämförelser.
Källhänvisningar utelämnas oftast.

De som utförsäkras ur sjukförsäkringen hänvisas till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. I denna kartläggs individens behov och förutsättningar i syfte att hjälpa och slussa individen vidare. De som inte är eller bedöms som tillräckligt friska kan åter ansöka om ersättning från Försäkringskassan. Återflödet från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan är en måttstock på hur olika arbetsförmågan har bedömts hos först Försäkringskassan och sedan Arbetsförmedlingen;

• I oktober 2009 var det förmodade återflödet 10 procent.
• I februari 2010 var det förväntade återflödet 33 procent.
• I maj 2010 var det faktiska återflödet 38 procent.
• I september 2010 var det faktiska återflödet 50 procent.
• I december 2010 var det faktiska återflödet 60 procent.
  (Källor: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, SVT, SR, ST Press)

Och hur gick det på Arbetsförmedlingen med jobb för utförsäkrade? Statistiken för de ca. 24 000 personer som utförsäkrades under det första halvåret 2010 (1 jan – 30 jun) visade att endast 320 personer, 1,3 procent, hade lämnat Arbetsförmedlingen för arbete utan stöd (Källa: Uppföljning…, Arbetsförmedlingen & Försäkringskassan, okt 2010).

Vad det inte talas särskilt mycket om är de som tvingats till försörjningsstöd (socialbidrag). Antalet sjuka som blivit socialbidragstagare har ökat i kommunerna; en undersökning visade att 70 procent av de tillfrågade kommunerna fått ökade kostnader för försörjningsstöd på grund av de nya sjukreglerna (TCO, 2010).

Och det finns många som inte är berättigade till försörjningsstöd eftersom de anses äga något av värde, t.ex. en för dyr lägenhet eller en bil. Vidare finns det personer som inte längre kan få ersättning från sjukförsäkringen oavsett hur sjuka de än är. De har blivit ”nollklassade”, d.v.s. förlorat sin SGI.

I december 2010 sade Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist att ”Kanske ska man kunna behålla sin sjukpenning medan vi rustar individens förmåga till arbete.” (ST Press, 2010). Generaldirektören satte det berömda huvudet på spiken; den främsta kritiken mot sjukförsäkringsreformen har hela tiden varit de fasta tidsgränserna för hur länge en sjuk kan få ersättning. Att sjukdomar inte följer tidsgränser och att utförsäkring inte är rehabiliterande förstod många dock redan innan rehabiliteringskedjan infördes 2008.

Rekommenderat:

• Få utförsäkrade återvände till jobb (LO-Tidningen, 2011)
• Utförsäkrade utan jobb (Sveriges Radio, 2011)
• Allvarligt sjuka tvingas till socialen (LO-Tidningen, 2011)
• Regeringens politik tvingar allvarligt sjuka till socialen (Göran Nilsson, IF Metall, Allehanda.se, 2011)
• TCO: Tidigare sjukskrivna blir beroende av socialbidrag (Sveriges Radio, 2010)
• Arbetsgivare alltjämt negativa till att anställa sjukskrivna (TCO, 2010)
• Tydligt samband mellan de nya sjukreglerna och socialbidragen (Utredarna, 2010)

7. “Ersättning från sjukförsäkringen är bidrag.”

Omskrivning som syftar att rikta misstro mot sjukförsäkringen och skuldbelägga de sjuka.

Sjukförsäkringen finansieras främst med sjukförsäkringsavgiften  i de sociala avgifterna som är kopplad till varje anställd. När du har en hemförsäkring betalar du in försäkringspremier för ett försäkringsskydd. Om olyckan sedan är framme får du ut pengar från hemförsäkringen. Har du då fått ett bidrag från försäkringsbolaget? Nej – du har fått en ersättning enligt överenskommet avtal.

Omskrivningen från ”ersättning” till ”bidrag” fyller tre funktioner:

• Att rikta misstro mot sjukförsäkringen; ”bidrag” låter sämre och mindre legitimt än ”ersättning”.
• Att rikta misstro mot sjuka eftersom de då ”tar emot bidrag” istället för ”erhåller ersättning”.
• Att skuldbelägga sjuka, som då kan kallas ”bidragsberoende”.

[ Kommentera ]

Rekommenderad fördjupning

• Kampen om sjukfrånvaron (Björn Johnson, 2010)
• Den galopperande sjukfrånvaron (Tor Larsson, Staffan Marklund, Peter Westerholm, 2005)

Källor som refererats:
Aftonbladet, Allehanda.se, Alliansen.se, Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt, Arbetsförmedlingen, Arbetslivsinstitutet, Björn Johnson, Centerpartiet.se, Dagens Arbete, Dagens Arena, Dagens Industri, Dagens Nyheter, ETC, Expressen, Folkpartiet.se, Folksam, Försäkringskassan, Göteborgs-Posten, Kommunalarbetaren, Kristdemokraterna.se, LO-Tidningen, Moderat.se, Newsmill, Nyhetskanalen, Nätverket Resurs, Nätverket Slussa, OECD, Regeringskansliet, Riksdagen, Riksrevisionen,  Skatteverket, Skånemoderaterna.se, ST Press, Svenska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Sveriges Radio, Sveriges Television, Sydsvenskan, TCO, Utredarna, Världen idag, Wikipedia, Östersunds-Posten.

Bloggar om: politik, myter, sjukförsäkring, arbetsmarknad, ekonomi, försäkringskassan
Portaler: politometern netroots m fp c kd s mp gb v
Regering: M FP C KD Opposition: S MP V Övriga: SD PP FI Förbund: m fp c kd s mp v sd pp

 

---

Hur länge till tänker ni låta er luras?