Sekretessen kring fas 3 väcker ilska…klart som f..n den gör det!

Jag vidhåller fortfarande att de företag, föreningar och myndigheter som via arbetsförmedlingen använder sig av de inom FAS3 är oseriösa, eftersom FAS3 i sig är kränkande för de som hamnar där. Det är inte till någon hjälp. Varför får dessa inte den hjälp de behöver i FAS1, då ska de göra allting själv, de får inget stöd från arbetsförmedlingen i sitt sökande.  OBS! jag generaliserar medvetet, jag vet att det finns positiva undantag men det beror mer på den enskilde handläggaren än det regler och lagar de har att förhålla sig till.

Det är alltid skönt att kunna luta sig tillbaka och skylla på någon lag, men som Torsten Sverenius skriver är det en risk att ” som jag blivit citerad” anordnarna ses som oseriösa, vilket de är. Sen verkar det konstig att man kan få ut uppgifter om man överklagar, om det nu är så viktigt att skydda dessa oseriösa anordnare.

En lag kan man använda eller inte. Glöm inte att arbetsförmedlingen har kontrollansvar av de företag, föreningar, utbildare och myndigheter de anlitar, som att polisen utreder sig själva…hur seriöst tror ni dessa kontroller blir. Sen har inte AF de resurser som behövs för att göra kontrollerna, som borde göras av någon oberoende myndighet.

I slutänden handlar det om våra skattepengar, eller slöseriet av dem.

————————————————————————

Läs nedan:

Sekretessen kring fas 3 väcker ilska

2011-11-24

Övrigt |

En del av kritiken mot fas 3 handlar om att medborgarna inte får insyn i vilka företag som är anordnare eller vilken typ av sysselsättning som utförs. Men varför detta hemlighetsmakeri, och hur påverkar det tilltron till fas 3?

En vanlig kritik på internet och i traditionella medier är att fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin antingen innebär meningslös sysselsättning eller att deltagarna utför riktiga jobb gratis. En förekommande tolkning är att Arbetsförmedlingen väljer att sekretessbelägga namnen på anordnarna för att myndigheten själv och anordnarna ska undgå kritik mot missförhållanden. Ilskan över detta är stor bland debattörer på internet. Så här uttrycker sig signaturen ”Civilisten” på Aftonbladets blogg: ”Så för att se vilka snåla och giriga företag, organisationer, föreningar, skattesmitare och brottslingar som kan fortsätta att stjäla dina skattepengar får du vända dig till andra informationskällor. Men av en tyst arbetsförmedling får du som sagt ingen som helst information. De stänger effektivt ute all insyn så att de kan fortsätta sin ljusskygga verksamhet.”

Många tror att det är Arbetsförmedlingen som har bestämt att sekretess ska råda, men Gert Sternskog, chef för programenheten på Arbetsförmedlingen, tillbakavisar ett sådant påstående.

– Om vi hade fått lämna ut uppgifter om anordnarna så hade vi gjort det, vi har inget eget intresse av att sekretessbelägga detta, det är lagstiftningen som styr helt och hållet, säger han.

Lagen i fråga är Offentlighets- och sekretesslagen och lagstiftarens skäl för sekretess är att företag kan lida skada om det blir känt att man tar emot statligt bidrag för personer i program. Lagen är också tydlig med att namn på privata anordnare inte får lämnas ut. Ett så kallat omvänt skaderekvisit gäller. Det innebär att det måste kunna bevisas att en privat anordnare inte kan lida skada av att namnet på företaget lämnas ut. Lagen är däremot otydlig om på vilket sätt företag skulle kunna skadas.

– Det är svårt att säga exakt, men generellt gäller att det är ett omfattande skydd för den som träder in i en affärsförbindelse med det allmänna. Detta gäller såväl fysisk som juridisk person, det måste stå klart att de inte kan lida skada av detta, så det är högt ställda krav på sekretess, säger kammarrättsråd Anita Linder med erfarenhet av sekretesslagstiftningen.

Arbetsförmedlingens verksjurist Jari Pyyluoma menar att lagen har en ytterligare funktion.

– Om detta vore offentligt så kanske det skulle avhålla många företag från att ha kontakt med Arbetsförmedlingen, eftersom det kan anses som ofint att ta emot folk med bidrag. Och det skulle försvåra vår verksamhet allvarligt.

Det finns också en risk att rapportering om oseriösa anordnare påverkar de seriösa. I Arbetsförmedlingens granskning av fas 3 från i somras framkom bland annat att bara hälften av de tillfrågade arbetsförmedlingscheferna bedömde att det fanns tillräckligt med fas 3-platser av god kvalitet att anvisa till det kommande halvåret. I chefernas kommentarer framkom också att uppmärksamhet i media kring deltagare och anordnare i fas 3 inneburit att även seriösa anordnare med bra platser avböjt fortsatt samarbete.

Det är dock fel att tro att privata fas 3-anordnare generellt sett skulle vilja vara anonyma. Flera sociala företag som Arbetsmarknaden har pratat med är stolta över att vara anordnare.

Eva Carlsson, som jobbar med sociala företag på Tillväxtverket, arbetade i många år på föreningen Skoopi, en intresseorganisation för sociala arbetskooperativ. Hon säger:

– Om ett socialt företag som har fas 3-deltagare inte vill att detta blir offentligt handlar det nog om att en del mindre seriösa anordnare lever på detta, att man kanske har flera hundra deltagare som man får betalt för. Detta med sekretessen är nog främst ett problem för journalister som vill undersöka fas 3-programmet, inte för seriösa anordnare.

En dom från 1996 ger viss vägledning om vilken skada som lagstiftaren oroas över att företagen ska drabbas av. Dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, hade förvägrat SVT uppgifter om ifall en företagare hade tagit emot någon form av arbetsmarknadspolitiskt stöd. AMS hävdade att statsbidrag kunde påverka ett företags möjligheter att ta betalt och därmed påverka konkurrenssituationen. Uppgifter om huruvida ett företag har eller inte har arbetsmarknadspolitiskt stöd ansågs därför, enligt AMS, kunna falla in under begreppet affärs- eller driftförhållanden. Kammarrätten och Regeringsrätten gick på AMS linje och SVT fick inte uppgifterna. Kammarrätten påpekade också att det inte finns någon anledning att behandla AMS kunder som är arbetsgivare på ett annat sätt än övriga kunder. Rätten hänvisade till att alla arbetssökande omfattas av sekretess.

Under det senaste året har också flera medier överklagat beslut från Arbetsförmedlingen efter att de inte fått ut uppgifter om namn på anordnare av fas 3-platser. Alla har fått avslag.

Nerikes Allehanda valde en annan väg. Angela Hanagarth, redaktör på Nerikes Allehanda, begärde ut uppgifter enbart om typ av sysselsättning på fas 3-platser i Örebro. För att slippa avslag bad hon att namnen på anordnarna skulle maskeras. Trots det avslog Arbetsförmedlingen hennes begäran. Beslutet överklagades till kammarrätten, som fastslog att vissa dokument – där anordnaren inte kan spåras – skulle lämnas ut.

Domen fastslog att inom ett avgränsat område som exempelvis Örebro finns det inte hur många företag som helst i olika branscher. Om det på ett underlag står ”jobba med medieproduktion” under rubriken sysselsättning betyder det att risken finns att ett företag kan spåras via den uppgiften. Av det skälet kan Arbetsförmedlingen i vissa fall neka att lämna ut dokument även där anordnarens namn är maskerat.

– Kammarrätten sa att uppgifter om vilken typ av sysselsättning som bedrevs kunde lämnas ut i vissa fall men inte i andra, det handlar om hur stor gruppen är och ifall man utifrån typ av verksamhet kan dra slutsatser om vilka företag det handlar om, förklarar Arbetsförmedlingens tf chefsjurist Niklas Wallentin.

Östgöta Correspondenten har hävdat att fas 3 skiljer sig från andra program genom att det inte finns någon konkurrenssituation och inget anställningsförhållande. Därför finns heller inget behov av sekretess, menar tidningen. I överklagan till kammarrätten har Östgöta Correspondenten hävdat att ersättningen för fas 3 inte har med ett företags affärs- eller driftförhållanden att göra. Deltagare får inte utföra ordinarie arbetsuppgifter och anordnarna får inte fakturera för arbete som en fas 3-deltagare utför, resonerade tidningen. Kammarrätten avslog dock Östgöta Correspondentens överklagan.

SVT har också i överklagan hävdat att medborgarna har rätt att få veta hur skattemedlen används. Men överklagan har framförts utan framgång.

– Att inte få se vilken verksamhet som bedrivs, vart skattepengarna tar vägen eller under vilka villkor personer i fas 3 befinner sig är ett allvarligt demokratiskt problem. Medborgarna vill ha kunskap om detta, men man får inte veta någonting om de privata anordnarna, bara de offentliga, säger Linda Larsson Kakuli på SVT, som var den som överklagade beslutet från Arbetsförmedlingen.

SVT vände sig istället till sina tittare för att få fram namn på anordnare. På så sätt fick de in namn på fas 3-anordnande företag och berättelser om arbetsförhållanden, ersättning och typ av sysselsättning.

Är det inte rimligt att skattebetalarna får insyn i hur deras pengar används i stöd till olika företag inom fas 3?

– Det är i så fall en politisk fråga, det juridiska är solklart, säger Arbetsförmedlingens chefsjurist Niklas Wallentin.

Men det talas om att ”Arbetsförmedlingen väljer att sekretessbelägga namnen på anordnarna”.

– Eftersom det finns en klar rättspraxis här så finns inget utrymme för att göra någon annan bedömning.

Men helt klar verkar ändå inte lagstiftningen vara. Kammarrätten gjorde exempelvis en annan bedömning än Arbetsförmedlingen i fallet Nerikes Allehanda. Arbetsförmedlingen har dock rätt att sekretessbelägga varefter den som begärt ut uppgifter har rätt att överklaga beslutet.

Arbetsförmedlingen släppte ju inte avidentifierade uppgifter förrän kammarrätten fastslog att Nerikes Allehanda hade rätt att få ut uppgifterna. Är det bra för förtroendet?

– Jag hoppas att det inte skadar förtroendet. Men vi får inte lämna ut uppgifter som kan innebära att anordnare röjs, jag tror att det är för att man inte vet ifall detta kan strida mot lagen som man låter bli att lämna ut uppgifter som kanske skulle kunna lämnas ut, säger Gert Sternskog, programchef på Arbetsförmedlingen.

– Men självkart vi ska i grunden vara så transparenta som möjligt, risken är annars att man tror att vi undanhåller information som kan vara känslig.

Fakta SekretessOffentlighets- och sekretesslagen reglerar vad AF får lämna ut: 2009:400 12§ ”Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.”

Sekretessen gäller alla former av arbetsmarknadspolitiskt stöd och för alla privata mottagare. Sekretessen omfattar inte offentliga anordnare. Sekretessen omfattar tjänstemän på Arbetsförmedlingen, inga andra.

Torsten Sverenius

Lagar går att ändra!

Insyn är viktigare än att det på något sätt skulle vara skadligt för anordnarna…

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Sekretessen kring fas 3 väcker ilska…klart som f..n den gör det!

  1. Jävla slavprogram !!!!!! Allt Alliansen hållit på med går ut på att sno från de som inget har.

    Bra skrivet !!!!

    Kram

  2. HEMIMAMMA skriver:

    Twittrat och Facebookat.

    Hemikram ♥

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s