Svenskarna sjukt friska!

Läs ETC/ efter arbetet

”Aldrig har vi sjukskrivit oss så lite som valåret 2010. På bara sju år har kostnaden mer än halverats och gett regeringen 24 miljarder extra att använda till skattesänkningar. För att få ner kostnaden har sjukskrivna svartmålats med hjälp av gissningar och rena lögner om utbrett fusk, skriver journalisten Börge Nilsson.

Bilden är entydig. Enligt alla mått har sjukskrivningarna minskat sensationellt och kommer att fortsätta att minska även i år. Det framgår av den prognos för 2010–2014 som Försäkringskassan lämnade till regeringen i slutet av juli. 

De totala utgifterna för kassan sjunker från 188 miljarder förra året till 180 miljarder 2011 och stabiliseras på den nivån. För sjukskrivningen är siffrorna nere på ”historiskt” låga nivåer. 
– Så långt tillbaka vi kan följa, till 1994, är det här den lägsta nivån någonsin, säger Mathias Johansson som är analytiker på Försäkringskassan. 

Toppåret var 2003. Då var svenskarna sjukskrivna i genomsnitt 15,9 dagar per år. 
2009 hade det mer än halverats till 6,1 dagar. Och i år väntas siffran hamna på mindre än en tredjedel av toppnoteringen: 5,1 dagar per försäkrad och år. Det ger stora pengar till statkassan. 

Mathias Johansson hittar en budgetrapport för 2003 som visar att den verkliga kostnaden för sjukpenningen var 40,5 miljarder kronor i den tidens penningvärde. Enligt den prognos som kom i slutet av juli blir kostnaden för 2010 16,5 miljarder, myndighetssamverkan inräknad. 

Klirr i kassan
Det betyder att de minskade sjukskrivningarna gett statskassan 24 miljarder svenska kronor mer att röra sig med valåret 2010 än 2003. Det är lika mycket pengar som allt statligt studiestöd kostar per år. Eller halva försvarsbudgeten. 

Mathias Johansson pekar framför allt på tre skäl. 
Attityden till sjukskrivningar har ändrats, så att vi sjukskriver oss mer sällan. 
Försäkringskassan har förstatligats, vilket har raderat ut regionala skillnader i bedömningar. 

Regelverket har ändrats från 2008, så att det är svårare att bli sjukskriven men lättare att få hjälp tillbaka till jobbet. 

Men viktigast är synen på sjukskrivningarna, anser Mathias Johansson.
– Attityden i samhället, allt som påverkar allmänhetens bild, har ändrats under den här tiden så att man är mindre benägen att sjukskriva sig idag. Den utvecklingen började under den förra regeringen och har fortsatt under den här, säger han.
Ett sätt att påverka attityden är att framställa användarna av försäkringen som fuskare. 

Och rapporter om sjukfusk har det varit gott om i medierna. Det tror Mathias Johansson har spelat roll för dagens sänkta kostnader. 
– Den debatt som var i början av 2000-talet har självklart påverkat storleken på sjukskrivningen. Det är i all fall min personliga tanke, säger han. 
I så fall har dagens låga sjukskrivningar åstadkommits med hjälp av lögner, fusk med statistik och rena gissningar. Exemplen är många.

En rad fuskrapporter
Redan 1987 beställde Riksförsäkringsverket, den myndighet som då styrde försäkringskassorna, en opinionsundersökning där tre av fyra tillfrågade trodde att somliga fuskade till sig för mycket pengar. Det bröt isen. 

Förr var stress och dålig arbetsmiljö förklaringen till att folk blev sjuka av jobbet.
Nu kom en rad fuskrapporter. Men de höll inte för närmare granskning. Ibland räknades alla avvikelser som fusk, alltså att någon fått för lite eller för mycket pengar eller att kassan själv gjort fel. 

I Halland och Värmland drogs generella slutsatser på bristfälliga statistiska underlag eller på ett urval av redan misstänkta felaktigheter. Sen toppade riksmedierna med ”avslöjanden” om fusket i Halland och Värmland och ledarskribenter drog slutsatser om fusk på flera miljarder per år. 

Så etablerades bilden av Sverige som ett land av sjukfuskare. Även om politiker, myndigheter och organisationer till en början försökte dementera en del felaktigheter, så gick det inte fram. Och de försökte inte särskilt intensivt. 

I tidningen Journalisten Nr 23/1990 beskriver representanter för regeringen, dåvarande arbetsgivarorganisationen SAF, LO och TCO, hur överdrifterna och lögnerna spelade så stor politisk roll för att få ner kostnaderna att de fick stå i stort sett oemotsagda. Eller att fackliga företrädare höll tyst, eftersom det var politiskt omöjligt att försvara fuskare.

Under 2000-talet har Försäkringskassan försökt beräkna fusket, men inte lyckats. 2007 uppskattade den kostnaden för misstänkta brott till omkring en miljard utan att på något trovärdigt sätt kunna visa att det stämde. 

Snillen spekulerar
Även i år har Försäkringskassan rapporterat till regeringen om ”Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen”. Här ingår alltså även bostadsbidrag, föräldrapenning med mera. I en skrivelse från den 19 februari 2010 bedömer man de totala felaktiga utbetalningarna under 2009 till 3,65 procent eller 16,4 miljarder kronor. En knapp tredjedel av dem är ”avsiktliga fel från allmänheten”. Det ger svindlande 5 miljarder. 

Men nu kan man inte längre i detalj nagelfara hur Försäkringskassan räknar. För andra året tillämpar de en beräkningsmetod som på engelska heter ”Expert Elicitation”. 

Det är en avancerad form av Snillen spekulerar. För varje särskild förmån samlas ett antal experter och bedömer hur stora de tror att felen är. Ju enigare experter desto mer kvalificerad gissning. 

Men när de skulle bedöma oavsiktliga fel från allmänheten på den tunga posten sjukpenning, varierade gissningarna från tre procent till 20 procent!

Få experter vill prata om rent brottsligt fusk, som aldrig hamnar på några stora tal rent nationalekonomiskt. De använder hellre det vidare begreppet överutnyttjande. 
En av dem är Per Johansson som är professor i nationalekonomi på Uppsala universitet och forskar för den statliga myndigheten IFAU. 
– Visst förekommer fusk, men de stora kostnaderna för staten handlar om hur det stora flertalet ser på vad som är tillräcklig arbetsoförmåga för att vara hemma från jobbet. 

Enligt Per Johansson var socialdemokraternas svängning avgörande. 
– Under väldigt lång tid ville de inte ta i den här frågan och säga att det fanns ett överutnyttjande. Den stora förändringen kom när de accepterade att det var ohållbart att ha ett sådant system som vi hade. Det tycker han är bra. 

Är det bra även om det bygger på fuskrapporter som inte är sanna?
– Om det inte finns någon konspiration bakom så tycker jag väl det kan vara okej ändå. Det enda som talar emot är om väldigt många individer som skulle ha haft ersättning inte får det. Då är det inte okej. Men om de flesta nu får bättre hjälp att komma tillbaka till arbetet så är det bra, säger professor Per Johansson på IFAU. 

”Är bara gissningar”
Björn Johnson är forskare och fil dr i statsvetenskap vid Malmö högskola och gör på flera punkter en helt annan bedömning. Han håller med om att rehabiliteringen verkligen förbättrats så att fler sjukskrivna kommer tillbaka i jobb. Men han tycker att en politik som ställer olika grupper mot varandra blir cynisk. Särskilt om den drabbar de allra svagaste grupperna.
– Jag undrar om man inte kunde ha uppnått de positiva resultaten ändå, utan att det skulle behöva drabba så många av dem som blivit utförsäkrade, säger han. 

I sin bok Kampen om sjukfrånvaron (Arkiv förlag, 2010) har Björn Johnson gått igenom forskningen på området. Han har inte hittat några som helst undersökningar som visar att större överutnyttjande skulle vara en huvudorsak till att sjukfrånvaron ö
kade i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. 

Talet om attitydförändringar ser han därför som rent flum. 
– Där finns det inga belägg, det är bara gissningar. 
I boken tillbakavisar han en rad myter om det stora fusket. 
Kostnaden för sjukförsäkringen i förhållande till BNP var till exempel högst runt 1990. Sedan dess har den gått ner.

Och det var inte antalet sjukskrivningar som ökade i första hand, utan längden på sjukskrivningarna. 
I boken går han också igenom fuskdebattens framväxt. 
– Till en början var den väldigt orkestrerad av borgerliga ledarsidor och Svenskt Näringsliv, alltså de som hade ansvaret enligt den tidigare förklaringen att sjukskrivningarna ökat på grund av stress och dålig psykosocial arbetsmiljö. 

I mitten av 00-talet tog staten och Försäkringskassan över de kampanjerna. 
– Överutnyttjande förekommer säkert, fusk också. Men det finns ingen forskning och statistik om det. Och den statistik som förekommer styrker inte tesen att det har ökat, säger statsvetaren Björn Johnson.”

Börge Nilsson / Textra  

Läs mer av Börge Nilsson: Försäkringskassan ljuger om sjukfusket (publicerad i pockettidningen R)